Kirtan Kriya är den meditation som jag rekommenderar mest eftersom jag själv har blivit frisk med hjälp av den och känt de positiva effekterna samt det finns en hel del forskning på den. Kirtan betyder sjungande och kriya betyder övning. Självklart finns den i vår app!

Den här meditationen kombinerar ljud (mantra), handrörelse (mudras) och koncentration (fokuspunkt) för att främja mental och emotionell hälsa. Forskning och studier har visat att Kirtan Kriya – meditation kan ha flera positiva effekter på både psykologisk och fysisk hälsa.

Nobelpristagare (2009) Elizabeth Blackburn har använt Kirtan Kriya som ett exempel på hur meditation kan påverka vår hälsa på en cellulär nivå, vilket ger stöd för dess användning som en metod för att förbättra välbefinnande och kanske till och med förlänga livslängden.

I en studie som publicerades i \Journal of Alternative and Complementary Medicine\ visade forskare att Kirtan Kriya kan ha positiva effekter på telomerlängden, vilket är en indikator på cellernas åldrande. De fann att deltagare som praktiserade Kirtan Kriya regelbundet upplevde minskad stress och förbättrad känslomässig hälsa, vilket i sin tur kan bidra till att skydda telomererna.

Sammanfattning av forskning på Kirtan Kriya

1. Stressreduktion
   Studier visar att Kirtan Kriya kan minska nivåerna av stress och ångest. En studie publicerad i \Journal of Clinical Psychology\ visade att deltagare som praktiserade Kirtan Kriya upplevde signifikanta minskningar av stress och förbättrad livskvalitet efter bara 12 veckor av regelbunden meditation.
2. Förbättrad kognitiv funktion
   Forskning har indikerat att Kirtan Kriya kan förbättra kognitiv funktion, inklusive minne och uppmärksamhet. En studie publicerad i \The Journal of Alzheimer’s Disease\ visade att äldre vuxna som deltog i Kirtan Kriya uppvisade förbättringar i minnesfunktioner och kognitiv förmåga.
3. Emotionell välbefinnande
   Kirtan Kriya har visat sig förbättra humöret och öka känslan av emotionell välbefinnande. En randomiserad kontrollerad studie publicerad i \Journal of Alternative and Complementary Medicine\ visade att deltagare som mediterade med Kirtan Kriya regelbundet rapporterade minskad ångest och depression.
4. Fysiologiska effekter
   Studier har också funnit att Kirtan Kriya kan påverka kroppens fysiologiska funktioner positivt. Det har visat sig sänka blodtrycket och förbättra hjärt-kärlhälsan, vilket kan bero på Kirtan Kriyas stressreducerande effekter.
   Sammanfattningsvis visar forskning att Kirtan Kriya kan ha en rad positiva effekter på mental och fysisk hälsa, inklusive stressreduktion, förbättrad kognitiv funktion och ökat emotionellt välbefinnande.

Prova och känn själv effekterna: Till Kirtan Kriya.

Fotnot: * Telomerer är som små skyddande hättor som sitter på ändarna av våra kromosomer, de långa DNA-strängarna i våra celler. Tänk på dem som plaständarna på snören som förhindrar att de fransar sig. 
Funktionen hos telomerer är att skydda vårt DNA från skador när cellerna delar sig. Varje gång en cell delar sig blir telomererna lite kortare. När telomererna blir för korta kan cellen sluta dela sig eller bli sjuk. Därför är telomererna viktiga för att hålla våra celler friska och fungerande under hela livet.

Källor

Journal of Clinical Psychology\: \Kirtan Kriya Meditation as a Mental Exercise to Reduce Stress and Anxiety: A Randomized Controlled Trial.
The Journal of Alzheimer’s Disease\: \Effects of Kirtan Kriya Meditation on Cognitive Function in Older Adults.
Journal of Alternative and Complementary Medicine\: \The Effects of Kirtan Kriya on Mood and Anxiety in Patients with Chronic Stress.

Den som säger att utmattningssyndrom är en psykisk sjukdom har inte känt utmattning själv i kroppen.

Vad har hänt i kroppen? 

Långvarig stress skadar ditt nervsystem där även hjärnan ingår. Dina nervceller får svårt att kommunicera och din hjärna förändrar sina strukturer. Det ger ångest, extrem fysisk trötthet, nedsatt koncentration och uppfattningsförmåga, dåligt lokalsinne, överkänslighet för ljud, ljus rörelse, matsmältningsproblem, smärta, yrsel, illamående, hög puls, m.m.

Hjärnan orkar och kan inte göra sitt jobb då kommunikationen är nedsatt liksom flera områden i hjärnan är så förändrade att det påverkar hur du mår fysiskt, psykiskt och emotionellt. Ditt nervsystem är så svagt att allt du gör, tänker och upplever blir jobbigt. Det här påverkar också ditt hormonsystemet som inte längre kan fungera som det ska. 

Ditt nervsystem är komplext och ska hantera allt du upplever. Fysiska intryck, känslor och alla dina tankar.  Vid aktivitet och stress är du i sympatikus, den aktiva delen i autonoma nervsystemet och vid vila, återhämtning och sömn, så är du i parasympatikus, den lugna delen i autonoma nervsystemet där vagusnerven ingår. Vid utmattningssyndrom så är båda de här delarna i nervsystemet utmattade. Sympatikus för att det varit tvunget att gasa så länge att gasen ”fastnat” och parasympatikus som bromsat (försökt lugna) så att bromsen blivit ”nersliten”. 

Ett svagt nervsystem klarar inte stress, och är väldigt känsligt mot alla intryck inkl. känslor och tankar. Ett starkt nervsystem klarar massor av intryck inkl. stress. 

Så för att bli frisk från utmattning och stressrelaterad sjukdom , behöver du stärka ditt nervsystem och stötta din hjärna så den återgår till sitt normala. Det som i studier visat vara mest effektivt för at stärka nervsystemet är andningsövningar, mjuk yoga, meditation och vistas i naturen.

Testa om du är utmattad

Har du drabbats av utmattningssyndrom? Eller riskerar du att bli? Med det här enkla självtestet från Karolinska Institutet kan du mäta din stressnivå och få en bild av ditt tillstånd. Breoende på ditt resultat så får du tips på övningar som kan ge återhämtning och stötta dig att må bättre.

Gör testet

Prova vår app

Som vi har fyllt med effektiva övningar och program som stärker ditt nervsystem, stöttar din avancerade hjärna och ger effektiv återhämtning.

Prova vår app

Bromsa i tid
Ta hand om dig

/Elisabeth 

Har du svårt att andas djupt på grund av stress? Du är inte ensam. Vid stress aktiveras den  delen av nervsystemet som står för action, det sympatiska nervsystemet – vilket bl.a.  ökar blodtrycket, skapar muskelspänningar, höjer pulsen och blodsockret. Kroppen har reagerat på att vi tänkt eller sett en fara och ställer om sig för att vi ska få större chans att överleva hotet. Det görs genom att ge stöd för en fysisk prestation ofta uttryckt som fight and flight, alltså stanna och slåss eller springa för livet. I det här läget är det svårt, nästintill omöjligt att slappna av, och vår andning blir ytlig och snabb. Vid hög stress utan återhämtning ökar risken för utmattningssyndrom där vanliga symptom är trötthet, ökad stresskänslighet och kognitiva nedsättningar. Det finns en rad effektiva övningar du kan prova och arbeta in i dina vardagliga rutiner och därmed minska risken för utmattning.

“Det finns inget effektivare stressreducerande verktyg än din andning.”

Här är tre andningsövningar som vi på Utmattningshjälpen har valt ut.

Övning 1: Räkna dina andetag

Det fantastiska med andningsövningar är att du kan nästan göra dem när som helst; på bussen påväg till jobbet, på arbetsplatsen, i bilen eller hemma i soffan eller sängen. Antalet gånger du andas per minut påverkar hur många tankar som snurrar och det påverkar i sin tur stressnivåerna i din kropp. Därmed skapas en negativ loop där en ytlig andning med många andetag per minut spinner fler tankar som skapar mer oro och som ökar stresspåslaget. Stressen gör att musklerna spänner sig, vilket inkluderar diafragman som är en stor muskel mellan lungorna och magen. När diafragman är spänd pga stress blir det svårt att andas djupt. Det känns som att det sitter något i vägen i mellangärdet, något som tar emot när du vill andas in djupt. Att räkna dina andetag hjälper dig bli mer medveten om din andning och att sänka stressnivån så att du successivt kan andas djupare och djupare allteftersom diafragman börjar slappna av.

Varför det är svårt att andas djupt vid stress

När vi är stressade vill vi inte andas djupt. Vi vill inte vila, ligga stilla eller ta hand oss själva. Vi vill bli distraherade, och det här är din utmaning. När du har stresshormoner som cirkulerar så tror din kropp att det finns hot runt omkring och du är i ett fight and flight läge, där du ska vara alert och vaken på allt som sker. 

I början kan det därför vara svårt och utmanande att ligga eller sitta still, blunda och bara ha fokus på andetaget, utan att distraheras av annat. Men ju mer du övar, och fortsätter att träna med dina andetag dagligen desto enklare blir det. För varje andetag du tar så säger du till kroppen: “Det är lugnt. Det finns ingen fara, det finns inga hot”. Kroppen kan behöva bli påmind flera gånger om dagen. 
Har du svårt att andas genom näsan i början så prova att andas in genom munnen och ut genom näsan så väcker du långsamt näsan så att den så småningom kan andas både in och ut.

Gör Räkna andetag en gång om dagen och märk skillnaden bara efter några dagar. Många upplever att andningen långsamt djupnar och de känner sig mer avslappnade med mindre stress, ångest och oro.

Övning 2: Fyrkantsandning som skapar lugn

Vid stress blir ofta andningen snabb och ytlig, den flyttar från att andas genom näsan till att bara andas genom munnen, vilket kan skapa andfåddhet bara av att prata. Vi befinner oss då åter igen i denna negativa loop, där det blir mer och mer svårt att andas djupt på grund av vår stress. För att förebygga långvariga, höga nivåer av stresshormoner i din kropp, kan du  ta hjälp av andningstekniker som hjälper kroppen att komma ner i avslappning. 

Ett exempel på en sådan andningsteknik är Fyrkantsandning där du använder visualiseringsförmågan och föreställer dig hur du rör dig längst sidorna på en fyrkant (kvadrat) samtidigt som du andas enligt instruktioner nedan. 

1. Andas in i 3 sekunder 
2. Håll sedan andan i 3 sekunder
3. Andas ut under 3 sekunder
4. Håll andan på “tomgång” i 3 sekunder (dvs kroppen tom på syre)

Du kan sedan öka antalet sekunder från 3 till 5, 7 eller 10 när du börjar känna dig mer bekväm med övningen. Det viktigaste är att du andas in lika länge som du håller andan inne, och sen andas ut lika länge och därefter håller andan ute lika länge. Sen börjar du om igen med en ny inandning. 

Börja lågt och bygg långsamt på, så att du inte blir andfådd av att hålla andan ute eller inne. Det här är en övning för att skapa lugn och minska ditt stresspåslag, inte tvärtom. Tränar du på att då och då under dagen ta kontroll över din andning så kommer du förmodligen känna att du kan vara här och nu allt mer. Studier visar att dessa andningstekniker är effektiva verktyg för att lindra ångest och oro. Och det “bara” genom att andas. Häftigt, eller hur?

“Studier visar att dessa andningstekniker är effektiva verktyg för att lindra ångest och oro.”

Övning 3: Ett andetag i minuten

Ett andetag i minuten stärker dina lungor och minskar stressnivåerna i kroppen, enligt flera studier. Om du upplever att du har svårt att andas djupt på grund av stress, så är den här övningen med andra ord ett välbeprövat kort.

En normal andning i vila är enligt medicinska uppslagsböcker 12-16 andetag per minut, men det skiljer sig lite mellan män och kvinnor och beroende på ålder. Vid stress så höjs andningsrytmen, och ju högre tal desto mer stress finns det i kroppen. När du istället sänker din andningsrytm så sänker du stresspåslaget och det kan istället ge plats åt en djup avslappning både kroppsligt och mentalt. Andningsövningen Ett andetag i minuten optimerar lungkapaciteten, stärker diafragman och kan reducera ångest, oro och rädsla. 

Det är för de allra flesta enklast att andas djupt, liggandes på rygg, men känns det inte bra så kan du självklart ligga hur du vill och även sitta bekvämt i t.ex. en fåtölj. 

Prova att blunda genom hela övningen. När du tittar har du fokus på det du ser, när du blundar har du mer fokus på dig själv.

Den här andningstekniken är indelad i tre steg, där alla steg ska vara lika långa.

1. Andas in långsamt, lugnt och djupt genom näsan. Räkna tyst inom dig hur många sekunder inandningen tar. 
2. Håll andan inne lika länge som du andats in. 
3. Andas sedan ut genom näsan under lika många sekunder som du hållt andan. 

Börja om igen. Sträva att skapa längre och längre intervaller.

Ska det bli ett-andetag-i-minuten är varje del 20 sekunder. Det vill säga du andas in 20 sek, håller andan 20 sek och andas ut 20 sek. Totalt 60 sekunder, alltså 1 minut. Det är svårt att andas ett andetag i minuten med stress i kroppen, så starta med det som fungerar för dig just där du är. 

Starta på 3-3-3, 5-5-5 eller 10-10-10 och förläng långsamt intervallerna. Om du startar med 3-3-3 kanske du märker att det går att göra 4-4-4 efter några andetag osv.  

I vår app, Utmattningshjälpen, blir du guidad i Ett-andetag-i-minuten och musiken i bakgrunden har ett beat i sekunden så att du lättare kan hålla räkningen i de olika stegen. 

Gör den här andningsmeditationen i minst 10 minuter för att få en djupgående effekt. Ta det lugnt efteråt så att du hinner känna efter hur övningen påverkat dig.

Utbrändhet som det kallas för i folkmun, eller utmattningssyndrom som det heter i medicinska termer, klassas idag som en folksjukdom i Sverige. I juni 2022 var över 35 000 personer sjukskrivna för utmattningssyndrom, 79% av dem var kvinnor. Långvarig stress är farlig och ofta tänker vi att utmattning och utbrändhet inte drabbar mig, ”jag är stark, jag klarar mig”. Utmattningssyndrom kommer inte som en blixt från klarhimmel, det är en successivt eskalerande sjukdom där det finns tydliga varningssignaler. Med ökad medvetenhet, respekt och förståelse för varningssignalerna så hinner du agera i tid, och kan förebygga stressjukdom, utbrändhet och utmattning. Investera i dig själv, stanna i tid.

Här är 5 varningssignaler att ta på allvar:

1. Sömnstörningar

En av flera vanligt förekommande varningssignaler på utbrändhet eller utmattningssyndrom är att du har svårt att somna, komma till ro, och eller vaknar många gånger under natten. Att sova dåligt är inte normalt. Ta reda på orsakerna till din dåliga sömn. Vad är det som oroar dig, skapar stress eller rädsla? Hellre än att ta till kemikalier för att åtgärda symtomen, fundera en stund på vad som egentligen är grundorsaken till din störda sömn och om det finns möjlighet att förändra situationen så att du kan börja sova gott.

2. Ingenting känns roligt eller meningsfullt – Två tydliga varningssignaler på utbrändhet

Du skrattar sällan eller aldrig. Det som du brukar tycka är kul är inte längre roligt. Du har egentligen inte lust med nånting. Att sluta skratta och göra roliga saker är ett tydligt tecken på hög stress. Ge dig tid till att ha kul, ett liv består inte av krav och måsten. Det behöver finnas leenden, fniss och skoj för att fylla på med ork och energi. Lägg in rolig tid i almanackan så det blir av. Och ja, det kan behövas tränas på att skratta igen om det var länge sedan du gjordet det sist.

3. Försämrat minne och svårt med koncentration

Ytterligare en varningssignal på utbrändhet eller utmattningssyndrom är att din
koncentrationsförmåga försämras och du får svårare att hålla fokus på en sak i taget. Minnet blir sämre och du tappar bort saker, kommer inte ihåg vad du gjorde för ett par minuter sedan, eller var du lagt någonting alldeles nyss. Lokalsinnet försämras så att du får svårare att lokalisera dig. En grav varningssignal är om det börjar uppstå minnesluckor eller att du ibland inte vet var du är. Då är det dags att stanna omedelbart och prioritera stressreducering, närvarande avslappning och återhämtning. 

4. Känslorna är antingen på eller av 

Du känner dig ofta frustrerad, jagad, ilsken och irriterad. Det kan bli känslokaos med gråt, ilska och oro om vart annat med mycket fokus på allt som är negativt. Men du kan också bli helt känslokall och avstängd från det som sker inom och runt dig.  

5. Fysiska varningsignaler på utbrändhet uppstår

Utmattningssyndrom utvecklas under lång tid och tidiga varningssignaler är ofta fysiska som; oförklarlig värk i kroppen, rusande hjärta eller oregelbundna hjärtslag, panikattacker eller accelererande ångest, magproblem, nya matintoleranser, yrsel, tinnitus, spänningshuvudvärk, matsmältningsproblem samt känslighet för ljus, ljud och rörelse. 

Utmattningssyndrom är en verklig folksjukdom

Utmattningssyndrom är en sjukdom med enormt lidande. Ta varningssignalerna på allvar, ta hand om dig och stanna i tid. Vi på Utmattningshjälpen finns här för dig som ett tryggt stöd på din resa till återhämtning och ett bättre mående.

1. Du är inte galen!
   Utmattningssyndrom är en sjukdom och det är inte ditt fel att du blivit sjuk. Du har fått en sjukdom som påverkar dig emotionellt, fysiskt och psykiskt, vilket gör den komplex att reparera och tillfriskna ifrån men det går att bli frisk! Du har blivit sjuk, inte galen. 
   
   
2. Du kan bli frisk
   Idag finns det inga mediciner mot utmattningssyndrom, och det går inte att operera. Men med rätt kost, aktivitet och vila så har du alla möjligheter att bli frisk igen. Behandlingar som kan hjälpa och stötta är KBT, yoga, kraniosakral terapi, sjukgymnastik och andra tekniker som stärker hjärnan och nervsystemet fysiskt och mentalt.  
   
   
3. Bara vila gör dig inte frisk
   Forskning visar att både hjärnan och nervsystemet fungerar mycket bättre vid rörelse. Utmattningssyndrom är som en kollaps i autonoma- och centrala nervsystemet vilket inkluderar bl.a. hjärnan. Cirkulation och rörelse är viktiga delar i läkningen av nervsynapser och hjärnsignaler. Mjuka aktiviteter stärker som t ex yoga, meditation och promenader i naturen.
   
   
4. Stresshantering börjar inifrån, mentalträning tar dig till hälsa.
   Stress påverkas mycket av det vi tänker så du behöver ha strategier för att hantera tankarna när ”Nu-har-jag-energi-och-kör-på-tills-det -inte-går-längre”-impulsen drar igång. Träna på att hitta en lugn plats inom dig så att du inte påverkas så mycket av vad som sker omkring dig. Meditera minst 10 minuter varje dag, gärna flera gånger om dagen. Det finns tusen olika sätt att meditera, så välj något du gillar. I början är det svårt när tankarna surrar och hjärnan ropar tråkigt och vill ha mer intryck, men sitt kvar. Håll ut. Träning ger färdighet så träna dig till lugn.
   
   
5. Skärma av!
   Ska kroppen läka behöver vi ha kontakt med den. Vid stress sjunker vår kontakt med kroppen eftersom kortisolpåslaget ska få oss att inte känna kroppen, smärtan och stressen i nödsituationen. Att se på skärm återskapar samma mentala läge; du slutar känna kroppen och är helt inne i vad som sker på skärmen. Det uppfattas av en stressad kropp som avkoppling och vila men är det motsatta då det skapar ännu mer stress med ständiga intryck och känslor som ska hanteras av hjärnan utan stöd från kroppen, som är stilla och frånkopplad. Begränsa skärmtiden hårt under rehabiliteringen, som läs- och surfplattor, datorer, TV och smarta telefoner. Kanske idé att köpa en enkel telefon som det bara går att ringa på? Utöka skärmtiden långsamt vart efter du känner dig starkare och friskare. Var lyhörd för dina reaktioner.
   
   
6. Känsligheten är en vän
   Att nervsystemet inte fungerar som det ska är ett av alla symptom på utmattningssyndrom. Det gör att kroppen kan bli överkänslig för ljud, lukter, ljus, rörelse, känslor, mat m.m. Så länge nervsystemet är sjukt så talar det om när det blir för mycket, så undvik det som utmanar så långt det är möjligt. Stärk nervsystemet med daglig yoga och meditation och lär dig dina egna varningssignaler så du kan agera innan den bedövande tröttheten är ett faktum. Det är din alldeles egen kropp som talar om vad du behöver så lyssna. Känsligheten är din vän.
   
   
7. Din kropp stöttar dig i alla lägen. Alltid.
   Kroppen försöker alltid läka utifrån de förutsättningar som finns. Stötta kroppen och du har en vän för livet. Din kropp behöver färgrik, glad mat, gärna var 3-4 timme för att hålla jämna nivåer på signalsubstanserna i hjärnan. T ex en frukt eller en näve nötter som mellanmål. Drick mycket vatten och rör på kroppen. Vila är bra men det läker inte nervsystemet och hjärnan som behöver rörelse som t ex mjuk yoga och långsamma promenader.
   
   
8. Gå ut!
   Dagsljus påverkar hjärnan, kroppen och sinnet. Forskning har visat att natur och dagsljus gör att vi läker snabbare, både fysiskt och psykiskt. Så ta dig ut, kanske bara att sitta ute en stund. Orkar du inte gå, öppna fönstret och ta långa ”dagsljus bad”. Natur, skog och grön växtlighet hjälper läkningen då studier visar att vi läker snabbare när vi ser grön natur. Så ta dig ut. Fika, vila, filosofera utomhus.

1. Ta ett djupt andetag.

”Det första du ska göra när du blir orolig är att andas,” säger Tom Corboy, VD på OCD Center i Los Angeles, USA. (OCD står för Obsessive-Compulsive Disorder)

Djup diafragma andning är en kraftfull ångestreducerande teknik som aktiverar kroppens egna avslappningsrespons. Det hjälper kroppen att gå från nervsystemets aktiva sympatikus försvar till den lugna parasympatikus avslappnade respons. Andas långa djupa andetag 10 minuter, minst en gång om dagen och notera vad som sker med din ångest.

Andas långsamt och djupt:

Låt magen slappna av så att den kan expandera när du andas in genom näsan och andas in så mycket så att brösten häver sig. Ta en kort paus och låt sedan kroppen andas ut i sitt eget tempo, genom näsan. Utandningen sker automatiskt när du slappnar av och hjälp till att andas ut det sista genom att mjukt dra in magen, så får blir det en bra start in i nästa andetag. Håll andan ute och andas in igen så snart kroppen ger signal om att det är dags, och då andas du långsamt in igenom näsan igen. Andas in, minipaus, andas ut, paus, o.s.v. Att ligga och andas kan vara lättare än att sitta, då de rygg och magmuskler som hjälper till i andetaget kan slappna av. Fortsätt i 5-10 minuter. 

2. Acceptans

Acceptera att du känner ångest. Stanna kvar i känslan och undersök den. Ångest kommer i vågor och när du tillåter hela känslan av ångest och accepterar att den finns så minskar den av sig självt efter en stund. Alla känslor kommer och går, så även ångest. Utan acceptans så förvärras känslan så lita på att ångesten inte är farlig, att det är en känsla och den kommer att klinga av. 

3. Följ 3-3-3-regeln.

När du känner att din hjärna är uppe i varv så är det här en bra teknik att ta dig till nuet, där kroppen är.
1)Se dig omkring och namnge tre saker som du ser.
2) Namnge tre ljud du hör.
3) Rör tre olika delar av kroppen, t ex din fotled, ett finger och en arm.

4. Håll dig borta från socker

Det kan vara frestande att ta något sött när du är stressad men att äta en chokladkaka kan göra mer skada än nytta eftersom forskning visar att äta mycket socker kan förvärra ångestfulla känslor. Istället för att sträcka dig efter godisskålen, drick ett glas vatten eller ät något med mycket protein som ger en långsam energi som kroppen kan använda för att återhämta sig. Alkohol, socker och kaffe kan även förstärka utlösandet av panikattacker.

Harvard health Publishing; Eating well to help manage anxiety
https://www.health.harvard.edu/blog/eating-well-to-help-manage-anxiety-your-questions-answered-2018031413460

5. Rör på dig

Ångest beror ofta på för mycket stress i kroppen och ett effektivt sätt att bränna stresshormoner är rörelse som mjuk träning, yoga och promenader. När du rör på dig så skapar kroppen må-bra-hormoner som motverkar ångest. Yoga hjälper också till att släppa spänningar i bröstkorgsmuskulaturen och diafragman som ofta dras ihop vid ångest. Genom att använda yoga för att sträcka ut framsidan av kroppen så får hjärnan en omstart, då den noterar att kroppen kan släppa sitt ihopdragna, spända tillstånd utan att det sker något farligt.

Vilka är de medicinska fördelarna med Kirtan Kriya meditation?

I traditionell österländsk medicin har man länge känt till fördelarna med meditation. Bland annat sägs det kunna förbättra minnet och öka både sinnesron och medmänskligheten. Idag har detta blivit föremål för forskning och framför allt meditationsformen Kirtan Kriya har hamnat i fokus i många studier. Så vad säger egentligen forskningen om meditation? Vad finns det för medicinska fördelar och kan Kirtan Kriya meditation verkligen hämma sjukdomar?

En av de forskare som har lett oss till att förstå effekterna av regelbunden meditation är nobelpristagaren Elizabeth Blackburn. Genom sin forskning kring telomerer i vårt DNA, lyckades hon bevisa att vårt åldrande är direkt kopplat till hur långa våra telomerer är och hur stress påverkar deras längd negativt. Blackburns forskning har banat väg för en rad nya studier och idag kan man länka ett flertal sjukdomar såsom till exempel diabetes, cancer och Alzheimers till korta telomerer.

Sedan Blackburns upptäckt har alltifrån träning till hälsosamma matvanor visat sig ha en positiv inverkan på våra telomerer. Men särskilt en metod är uppenbart mer effektiv än andra, nämligen Kirtan Kriya meditation. Du som utövar Kirtan Kriya så lite som tolv minuter om dagen i åtta veckor har märkbart längre telomerer än de som istället till exempel lyssnar på avslappnande musik.

En studie som genomfördes av Alzheimer’s Research and Prevention Foundation i USA, visade att det även sänker nivåerna av skadligt kortisol, förbättrad blodgenomströmning i hjärnan (särskilt i de områden som påverkar minne, depression, trauma och återhämtning), reducerar aktiviteten i de gener som orsakar inflammation och ökar aktiviteten i de gener som styr immunförsvaret.

Med andra ord talar forskningen för att det finns massor av hälsofördelar att utvinna av bara några minuters meditation om dagen.

Du som är intresserad av att prova meditationen Kirtan Kriya kan komma igång redan idag med vår streamingtjänst Utmattningshjälpen Play. Här finns förutom Kirtan Kriya även andra meditationer du kan prova samt olika yogapass som alla är utformade i terapeutiskt syfte för att stötta vid stress och utmattning. Prova gratis i 30 dagar. 

Källor:

https://www.huffingtonpost.com/dharma-singh-khalsa-md/meditation-alzheimers_b_3625181.html

http://www.bbc.com/future/story/20140701-can-meditation-delay-ageing

https://www.svd.se/elizabeth-blackburn-studerar-hur-stress-och-trauman-paverkar-cellernas-aldrande